Gökotta

Vandring 10/2009: 20 maj, Gökotta. 19 st. 10 km.

Gökotta var det i dag! Inte så tidigt som förra gången men tillräckligt tidigt, tyckte jag. Vi åkte med bussen kl 7.15 mot Trelleborg och gick av vid Fågelvik.

P1030433


På gravfältet konstaterade vi att backsipporna blommat över. Frukosten väntade vi med för vi befarade att golfbollarnna snart skulle vina i luften nära oss. Det vackra vädret skulle säkert locka ut många sportiga människor i ottan. Därför gick vi i tunneln under E6:an in i Albäcksskogen. Där fikade vi vid två bord i en glänta.




Historieintresserade Marie-Louise berättade lite om det unika gravfältet. Jag citerar här nedan Länsstyrelsens hemsida:

Här på Järavallen, vid Albäcksåns utlopp, ligger ett av de få kvarvarande höggravfälten i Skåne. Det består av omkring 45 gravhögar och lika många runda, övertorvade stensättningar. På en hög finns en mittsten och flertalet högar är omgivna av kantrännor. Gravfältet har använts under större delen av järnåldern, från omkring 100 f Kr till 1000 e Kr.

Tidens gravar var vanligen brandgravar. De döda kremerades och askan samlades i ett keramikkärl, i en träask eller lades direkt i en grop i marken. Gravgåvor för ett fortsatt liv eller för resan till ett dödsrike följde med i graven. Över gravgömman uppfördes gravmarkeringar av olika slag - högar och runda stensättningar är bara två av många typer.

Boplatsen som gravfältet hört till har legat i närheten. Det kan ha varit ensamgårdar eller en by med fyra-fem gårdar - var och en med huvudbyggnad för människor och djur och några små uthus.

Här har arkeologiska undersökningar gjorts vid flera tillfällen mellan 1809 och 1941. Bland fynden finns en sölja och en hyska av järn, en glaspärla, en sländtrissa och keramikskärvor. Några båtnitar visar att här också funnits en båtgrav.

PICT0139_2


Vi såg många växter i skogen. Några intresserade oss särskilt. Det var parkslide, växten som verkligen blir jättestor i Albäcksskogen. Vi har även sett den i andra änden av Trelleborg, vid Dalabadet och i Torup, där bilden är tagen. Den har kommit till Sverige för att stanna, liksom flera andra stora växter, t.ex. björnloka. 14 sådana invasiva växter beskrevs av Lunds botaniska förening 2007 i samband med inventeringen av den skånska floran.

P1030445


En annan sådan växt är tysklönnen. Den ser man nästan överallt. Den nästlar sig in i parker och planteringar. Vi lärde oss se skillnad på denna och den vanliga lönnen (som f.ö. också viltsår sig, bl.a. i min trädgård). Tysklönn heter också sykomorlönn. Den har tre huvudflikar på bladen och två mindre. Spetsig är vinkeln mellan frukterna, "näsorna", mindre än 90 grader alltså. Den vanliga lönnen har fem huvudflikar på bladen och trubbig vinkel mellan frukterna. På naverlönnen sitter frukterna i rak linje med varandra. Några sådana såg vi dock inte i dag. Ska man se den viltväxande får man ta sig till Svedala.


Krikon växte ymnigt. Den blommar nu och bär frukt samtidigt som övriga plommon. Det är sura frukter men kan med fördel användas i form av saft och sylt.

Vi vandrade vidare upp på bergets topp, dvs det forna sopbergets. 17 meter över havet hade vi en storartad utsikt. Hur långt ser man egentligen? Jo, det ska jag tala om. Står du vid havets rand och blickar ut ser du horisonten 3,5 km bort. Uppe på sopberget ser du den på 15,4 km avstånd. Gussi som hoppade upp på bänken hade en utsikt på hela 200 meter mer. Rätta mig om jag har fel!

P1030475-filtered


Så bar det iväg norrut mot Ståstorps gårdar. Vid Bodebjer växer ett valnötsträd. Vi hade förmånen att få se dess långa vackra hängen. Vidare upp mot V Tommarps kyrka, som är från 1200-talet. På kyrkogården finns en stor gravvård centralt placerad. Det är Tommarpsprosten Nils Bruzelius grav. Han var far till 12 barn. Hustrun kämpade på och blev hela 82 år gammal.



I Tågarp berättade Marie-Louise igen för oss, denna gång om namnen på familjerna i Tågarp. Hon är nämligen född i Hammarlöv som ligger nästgårds och alla känner alla på landet. Tror jag i alla fall. Här gick vi förbi Tågarpsdal och Egonsborg. På en gård såg vi ståtliga rabarber med jättelika blommor. Dem ska man lägga rabarber på, om man vill ha fina rabarber. Här kommer Ingrids enkla recept på en paj med rabarber: Smält 175 g smör. Tillsätt 1 dl socker, 3 dl mjöl och 1/2-1 tsk bakpulver. Tryck ut smeten i en form. Lägg på rabarber samt 1-3 msk socker och 1-2 msk potatismjöl. In i ugn 225° ca 30 min. Om så önskas använder man andra bär eller frukter. ("Lägga rabarber på" betyder att "lägga beslag på" och härstammar från en förvrängning av "lägga embargo på".)

P1030496

Jag tyckte spontant att det var ovanligt lite raps i år på åkrarna. Det var helt fel. I år är det rekord för rapsodlingen. En tredjedel mer än förra året. 40 % av all raps i Sverige odlas i Skåne. Avkastningen per hektar är också störst här. De svarta fröna innehåller 30-40 % olja. I Kina äter man även blommorna. En stor del av rapsen blir alltså till olja som livsmedel, resten går till foder och biobränsle. Rapsoljan anses vara hälsomässigt bäst. Den tar marknadsandelar från andra oljor. Vi som talat om att ha en olivoljeprovning under en vandring, vi får kanske tänka om!  Vi får hålla tummarna för att det blir fint väder in i juli, när rapsen ska skördas.

P1030518


Trelleborg låg nu för våra fötter. Hagel föll i Trelleborg i natt. Vi såg resultatet i en trädgård. Hagelkornen var ca 7 mm i diameter. Vid den vackra vitoxelallén intill Hoffs möbler ligger busshållplatsen för 182:ans buss. Klockan var 11.30.

© Eva Marie Bramsved