Skåre - Höllviken

Vandring 14/2006: 11 oktober, Skåre till Höllviken. 9 st. 9 km.

Som jag aviserade reser jag bort till vandringen den 11 oktober. Då kommer jag att utsätta er för ett eldprov: ni får gå utan mig! Det tror jag att ni kommer att klara utmärkt, särskilt som Elsa och Inga-Lill lovat hålla i trådarna.

Buss nr 380 avgår 9.18 från Höllviken centrum (vanliga stället) till Skåre. Samlas en stund innan! Inga-Lill räknar in er i Höllviken. Elsa stiger antagligen på i Kämpinge. Vi testar denna gång att ingen behöver anmäla sig i förväg. Vandringen sker sedan till Höllviken liksom en gång tidigare, så någon busstid ska inte passas. Förra gången vi gick sträckan var i mars, så lite nykommet blir det nu i oktober.

Jag kan avslöja att det är vandrandet av just denna sträcka som fångade mitt vandringsintresse för 10 år sedan. Året efter var vi 11 personer som började gå Skåne runt, genom att gå först till Skåre och Trelleborg för att sluta i Simrishamn efter sju dagar. Fyra år senare hade vi avverkat nästan alla stränder i hela landskapet, Ven inräknad. 28 personer var inblandade i vandringarna. Fyra stycken gick hela sträckan på 55 mil. 900.000 steg blev det sammanlagt.

Den 11 oktober var det nio stycken, som tog bussen till Skåres hållplats Tivolihusen och vandrade över Skåres Skansar till Skåre och vidare till Fredshög, Kämpinge och Höllviken. De hade fint och soligt väder och nästan ingen vind. Här följer Lenas mail till mig:

"Vi hade en trevlig vandring i onsdags med ett intressant stopp i Skåre fiskeläge (hos delar av ledighetskommittén) som bl.a. berättade om och visade oss fina förstenade sjöborrar. Jag hade f.ö. hittat en strax innan, så det var ju intressant att få veta att de tillhörde tagghudingarna och även dess latinska namn, som jag glömt. Det var varmt och skönt och vi fikade sittande vid strandkanten."

(Sjöborren tillhör familjen ryggradslösa djur, klassen tagghudingar och ordningen echinoidea. Dit hör också t.ex. sjöstjärnor och sjögurkor. Det latinska namnet på sjöborren är echinoidea.)

© Eva Marie Bramsved