Danska kyrkan

Danska kyrkan - Matsmedeltid.se

I slutet av Danska kyrkosträtet finns en öppen gräsbevuxen tomt med ett antal mindre kullar som utgörs av byggnadsgrunder. Under dessa grästuvor har man tidigare antagit att ruinerna efter Danska kyrkan som  tillhörde de danska fiskarna dolt sig. Den var belägen vid deras bodar på marknadsområdet och nämns första gången 1353  i samband med Lübecks fitområde som ”Ecclesia danica" (danska kyrkan). Byggnaden är uppförd på en mindre långsträckt förhöjning på vilken även Falsterbos äldsta bebyggelse etablerades. 

1994 företogs en utgrävning i de sydvästra delarna av Falsterbo intill den medeltida fyrplatsen. Där påträffade man förutom lerbottnar och trätunnor sextiotvå gravar vars kistor i vissa fall var väldigt välbevarade. Gravplatsen hade anlagts redan under 1200-talet men upphörde att användas under senmedeltiden varpå området tagits i bruk för annan verksamhet. Då ingen annan medeltida kyrka är känd i dessa delar av Falsterbo har gravarna tolkats som tillhörande den danska kyrkans kyrkogård.

Anmärkningsvärt är att kyrkan tas ur bruk vid en tid då marknaden är i full blomstring och nedläggandet verkar vara resultatet av en omstrukturering av hela bebyggelsen i Falsterbo istället för en dalande handel. Under 1300-talet delas marknadsområdet in i tydligt avgränsade fitenheter vilket faller samman med uppförandet av stadskyrkan S:t Gertrud. Därmed kan Danska kyrkan varit föregångare till stadskyrkan. 

Det är inte otänkbart att samhället Haghen som omnämns i

1300-talskällor avser en stationär bebyggelse runt Danska kyrkan på halvöns sydspets som flyttar under samma århundrade till platsen vid S:t Gertrud pga en växande marknadsaktivitet. Till skillnad från Skanör är handeln i Falsterbo avgränsad från staden pga köpmännens mer omfattande rättigheter här och därför kan inte den bofasta bebyggelsen ligga i marknadens centrum längre. Då S:t Gertrud uppförs under mitten av 1300-talet kan denna vara uppförd av dem som tillhört den nedlagda Danska kyrkan, då dessa behövt en ny helgedom på orten.

På den tidigare förmodade platsen för kyrkan är det i stället troligt att franciskanermunkarnas ordenshus legat. Detta omnämns första gången 1352 i samma skriftliga källa som Danska kyrkan som "domum fratrum minores". Platsen grävdes ut på 1880-talet av G J:son Karlin som påträffade murar vilka avgränsat området och även inre rektangulärt formade murar på 14 x 8 meter som utgjort själva byggnaden. Då dess storlek varit ringa har det förmodligen rört sig om ett enklare kapell. De omgivande murarna kan troligtvis varit kyrkogårdsmurar då många skelettdelar påträffades under grävningen. Karlin efterlämnade dock inget dokumentationsmaterial, vilket gör det svårt att veta hur tillförlitliga hans uppgifter är. Under 1900-talets första hälft var murgrunderna fortfarande synliga men har efterhand täckts av gräs. 

Konventet har legat på samma höjdsträckning som de danska fiskarnas bodar. Denna har under 1300-talet utgjort en ö eller halvö, vilket förklarar att platsen nämns som Munkeholm i de medeltida källorna. Holmen låg i väster öppen för havet och begränsades i öster av ett vattendrag som idag är borta. År 1368 fick staden Danzig sitt fit i detta område, vilket visar att Munkeholm legat i mitt i den dynamiska marknadens centrum. Konventet har varit av avsevärt mindre storlek än det i Ystad, vilket hör ihop med att det fanns en stor mängd människor på halvön bara under Skånemarknaden. Troligt är därför att det enbart använts säsongmässigt.

Den 14:e september 1354 hamnade folk från städerna Lübeck och Stettin i våldsamt bråk på Munkeholm varpå man brände ner bodar och mördade den kunglige fogden på Falsterbohus, väpnaren Alexander Jensen Arne av Törringe. Liket plundrades och skändades efteråt. Tyskarnas skuld var helt onekbar och de erbjöd sig att blidka alla klagomål efter händelsen.

I slutet av Munkeholmsvägen i Falsterbo vid Lilla Kålhagen finns en avlång fördjupning i marken, vilken har formen av en avlång byggnad. Den ligger i samma rad av fiskebodslämningar som sträcker sig längs golfbanan. Möjligen är det frågan om ännu en byggnadsgrund som haft koppling till marknaden.

© Eva Marie Bramsved