Vandring 13/2025: 10 september. Sand och strand. 12 deltagare. 8 km.
Vi steg på buss 300 vid Höllvikens centrum som så många gånger förr. Fler vandrare steg på vid Höllviksstrand, Storvägen och Stefan Löfving i Skanör. Vid Strandbaden väntade några, så var vi fulltaliga! Alla steg av vid sistnämnda hållplats. Vilken fantastisk busslinje!
Så började vandringen österut för att sluta vid utgångspunkterna. Likt 10 små negerpojkar av Agatha Christie troppade vi av i omvänd ordning.
Men först gick vi långt och länge i fantastisk natur som många aldrig får uppleva, över Strandbadens ängar och Skanörs Ljung och ”hemliga” stigen.
Sand från stranden blåser in över ängen nedanför Strandbaden. Den lägger sig fint mellan grässtråna och fyller upp ojämnheter. Så har Falsterbonäset uppbyggts under tusentals år och växt till en egendomligt formad halvö. Var kommer sanden ifrån? Vågor och vind för med sig sand från öster till väster. Miljontals liter vatten med sand strömmar i den riktningen varje dygn. Sällan också åt andra hållet förstås.
Så samlas sanden och bildar så småningom halvön Näset. Det bästa skyddet som förhindrar ön att spolas bort är just sandbankarna. Men nu måste den lågt liggande bebyggelsen skyddas mot högvatten. Därför byggs det vallar runt om i Vellinges västra kommundel. Senast vid handikappbadet och nu (250110) påbörjas bygget vid Kämpingestranden. Det var mina tankar kring sanden mellan grässtråna!
Äventyrsvandrarna är inte ensamma om att ta sig fram på de strandnära stigarna. Är det hästar eller älgar? Inte så tokigt gissat. Vi har med egna ögon sett älgar i trädgårdarna och simmande över kanalen. Nej, älgspillning är det inte. Skämt åsido, hästbajs förstås. inte så konstigt för Falsterbo Horse Show drar till sig många hästar. Nu senast i början av juli.
Ljungen blommar i augusti och september på Skanörs Ljung, ibland kallad Heden. För 150 år sedan dominerade hedlandskapet Falsterbohalvön. Vi går nu på Skåneleden som rundar den, fast vi går just nu bara på dess södra del.
En vandrargrupp i mogen ålder behöver en fikapaus. Här finns en fin plats för fågelskådare. Ja, alltid kan vi väl titta på fåglarna som flyger förbi i stora flockar. Näset lockar många fågelintresserade i synnerhet till Bird show i början av september. Det är särskilt spännande att betrakta flyttfåglarna som via termiker lämna fastlandet i Sverige just här för att med termikernas hjälp komma allt högre och komma över havet till Danmark och Tyskland.
Skanörs Ljung är ett inhägnat område. Några klättrar vigt över stättan
men andra väljer glatt en lättare väg!
Ett vattendrag löper tvärs över ljungen. Den var en gång Ammerännan där man kunde dra lastpråmar på en genväg till andra sidan näset, om det var just här är jag osäker på.
Nu närmar vi oss en boskapshjord med Highland Cattle. Det är stora djur som betar och håller ljungheden fri från bl.a. björksly. Vi har fått veta att det är fredliga djur, så vi travar på helt lugnt men med en aning klump i halsen.
Birgitta som har egna djur på gården hemma är modigast och vill bekanta sig med en kalv.
Så kommer modern och vill bekanta sig med Birgitta.
En ny stätta och nu är vi inne på golfbanan.
I snabb marsch går vi genom Ljunghusen och in på vår ”hemliga” stig, Grindstugevägen.
Snart är vi framme vid Storvägens hållplats för återfärd.